Nya rollen en utmaning för Samuel

Hudik Hockey har inlett seriespelet i norra hockeyettan med tre raka segrar – precis som Piteå. Och på fredag kväll möts tabellens två obesegrade lag i Holmen Center i Hudiksvall.

Boka din favoritplats till fredagens match mot Piteå – Klicka HÄR!

Det är naturligtvis alldeles för tidigt att kalla det för en rekordtidig seriefinal, för på den punkten vill nog Boden ha ett ord med i leken, men att det ändå är ett riktigt tungviktsmöte är knappast någon överdrift.

Inför matchen har vi mött #16 Samuel Eriksson, en av HHC:s nya spelare som liksom flera av nyförvärven har fått en bra start i sin nya omgivning. I de tre inledande matcherna har Samuel Eriksson noterats för två mål och tre assists som ytterforward i en kedja tillsammans med #70 Henrik Olsén och #22 Johan Lindholm.

– Två av hockeyettans bästa spelare. Är man bara på rätt plats så får man chanser, konstaterar Samuel Eriksson, som är 23 år och från början kommer från Gimo i Uppland.

Det blev tidigt spel i Almtuna fram till U16 innan han valde att flytta till Timrå och hockeygymnasiet och spel i J18 och J20 på högsta nivå. Efter ett äventyr i Österrike och den så kallade Alpligan vände Samuel Eriksson åter till Sundsvall en säsong (33 poäng med 14+19 på 33 matcher) innan han flyttade till Kalix förra säsongen (46 poäng med 17+29 på 44 matcher.

– Jag ville komma till en klubb som brukade ta sig till Allettan och just då var väl Sundsvall inte riktigt på den nivån, berättar Samuel, som faktiskt tvekade lite när erbjudandet nu kom från Hudik.

– Jag har alltid spelat center och jag visste att centerpositionerna i det här laget redan var besatta. Samtidigt har man ju 12 platser att tävla om istället för bara fyra om man också kan spela ytterforward. Så det fick bli nästa utmaning i karriärtrappan, säger han.

– Jag måste väl lära mig även om jag helst inte vill det. Men man blir ju lite låst om man bara kan spela i mitten, menar Samuel.

Men han fick inte någon drömstart i HHC.

– Jag spelade alla matcherna i SCA-cupen, utan att jag var riktigt nöjd. I första träningen därefter kände jag att det knäppte till i ena knäet och nästa dag fick jag ta mig fram med kryckor. Magnetröntgen visade att ett ledband var uttöjt.

– När man kommer till en ny klubb och behöver hitta sin position och visa vad man går för är det jobbigt att få ett sådant besked. Det var tur att seriestarten kom senare den här säsongen och nu har jag inte några problem med knäet, berättar Samuel, som kom till ett Hudik där det redan fanns flera spelare som han tidigare spelat med.

– I Timrå gick jag i samma klass som Gustav Nielsen och jag spelade också med William Eckmyhl, Filip Sjöberg, Christoffer Jansson och Jesper Wiberg. Dessutom var jag i Almtunas U16 i samma lag som Alexander Popovic, berättar han.

Vad visste du om klubben och staden innan du kom hit?

– Jag är ju en riktig hockeynörd så jag visste ju vilken klubb jag kom till och vad den står för, men staden visste jag ingenting om. Jag spelade en gång med Kalix här förra säsongen, det var väl allt, menar Samuel Eriksson.

Nu känner han sig dessutom mer bekväm med sin position i laget och målen har också börjat trilla in. I Kiruna fastställde han 0-4 och i Boden gjorde han det viktiga målet som gav HHC 4-3-ledning. Dessutom har det blivit tre assistpoäng på lika många matcher.

Vid sidan av hockeyn jobbar nu Samuel halvtid som resurs vid Läroverket.

– Skönt att ha något att gå till på förmiddagen istället för att bara vänta in träningen, menar Samuel Eriksson som också planerar att börja läsa igen. Efter gymnasiet har det blivit mest bara ishockey.

Boka din favoritplats till fredagens match mot Piteå – Klicka HÄR!

Skribent: Lars Gösta Larsson