Säsongens lag i Hockeyettan 24/25 * Här är expertens drömlag * En tränare, två målvakter, sju backar och 13 forwards * Kommentarer och motiveringar

Han har varje måndag hela säsongen tagit ut Veckans lag Hockeyettan.

Så självklart ska experten Mikael Mjörnberg också få ta ut säsongens lag 24/25 i ligan. 

Här är det – med kommentarer och motiveringar om hur och varför han brygger sitt drömlag så här.

FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM * Klipp & listor  * Silly season-bilder

 

Ja, Veckans lag – här är de som kom med flest gånger den här säsongen – är ju en snackis bland fans och spelare.

Och det är klart att vi, för tredje våren i rad, ska presentera ett ”säsongens lag” för er också.

Mikael Mjörnberg skriver här själv hur han tänkt och funderat runt sitt lagbygge.

LÄS MER: Säsongens lag 23/24 – minns du vilka som kom med då?

LÄS MER: Säsongens lag 22/23 – minns du vilka som kom med då?

***

Mikael Mjörnberg.

Jag tänker skifta lite fot i år. Vanligtvis tror jag ganska hårt på att ha en uttalad förstekeeper (och en uppdelning 70-30% i speltid) och bygga laget kring några producerande kedjor och samtidigt ha en köttig fjärdelina vars uppdrag är att spela 0-0 och eliminera motståndarnas bästa spelare. Men den här säsongen har visat något helt annat och då känner jag att det också måste prägla laguttagningen.

Väldigt få av lagen har under årets Hockeyettan-säsong haft den där självklare förstemålvakten som kunnat bära sitt lag hela vägen (det är så att säga ingen slump att det var andrekeepern Vilgot Holm som vann finalserien åt Troja-Ljungby). Många har varit bra, men ingen har varit outstanding. Därför väljer jag för andra året i rad att ta ut ett målvaktspar med två jämlika herrar som får kämpa om speltiden.

Samtidigt är min känsla att spelet i Hockeyettan har blivit snabbare, men samtidigt också mjukare. Inte minst är väl slutspelet ett ganska bra bevis på att det går att ta sig väldigt långt utan den där extra dimensionen av hetsigt temperament och burdusa spelare som jag vanligtvis är en ivrig förespråkare av. Men mot den bakgrunden väljer jag att ta ut ett lite spelskickligare lag i år. Det känns som att det passar säsongen 24/25 bäst.

Med det sagt. Här har ni en tränare, två målvakter sju backar och tretton forwards som alla svarat för oerhört framstående prestationer den gångna säsongen. En mix av tung rutin och unga pigga uppstickare med jämna backpar och en anfallsuppställning bestående av två spetskedjor, en young guns-tredje och en rutinerad fjärde som kan ta ansvar, men även spela med kraft om så behövs. Sköna doldisar som extraspelare dessutom.

Voila.

Här är säsongens lag i Hockeyettan 24/25!

TRÄNARE:

* Jens Gustafsson, Troja-Ljungby

Ett tag såg det ut som att coachen hade kört in i en bergvägg och hade slut på nycklar för att få sitt stjärnstarka lag på rätt köl, men Gustafsson lyckades på ett imponerande sätt manövrera sitt lag ut ur den ineffektivitet som plågade dem i Allettan och sedan växa till ett monster i slutspelet. Tränaren som även gnuggat som sportchef använde sina lärdomar till att sätta ihop ett lag som kunde spela den hockey han förespråkar och tillslut föll allt på plats. Ser man till helheten gjorde Troja-Ljungby en väldigt stark säsong.

LÄS MER: Hjältarna i Troja-Ljungby firades av tusentals * Hyllar fansen

Gustafsson. FOTO: FREDRIK SKOG/BRIGHTPHOTO

MÅLVAKTER:

* August Hedlund, Hanviken

Det var en ganska otacksam uppgift att ta över efter succémannen Carl Lidö, men rutinerade Hedlund tog sig ann den utan att tvivla och svarade för en oerhört stark säsong. 25-åringen som haft en lite brokig karriär spelade på en nivå som hjälpte Hanviken att bygga det som i slutändan skulle bli en magisk succé. Han förtjänar att vara på radarn för allsvenska uppdrag.

Hedlund. FOTO: ERIK KRUSE

* Hampus Hedman, HC Dalen

När Hedman efter några säsonger som präglades av skador och stenhård konkurrens (i form av Oskar Blomgren) slutligen fick vara hel och hålla en förstaspade visade han med eftertryck varför Dalen-ledningen trott så benhårt på honom. 24-åringen blev en matchvinnare som höll en genomgående hög nivå och som kanske matchades lite väl hårt. Hade han fått mer avlastning under säsongen är det mycket möjligt att han hade kunnat ha kraften att ta Dalen förbi självaste Troja-Ljungby i åttondelen.

LÄS MER: Inside Dalen – Hedman berättar om sina lagkamrater

Hedman. FOTO: HAMPUS NORRSTRÖM

BACKAR:

Första backpar

* Daniel Gunnarsson, Visby/Roma

Veteranen värvades till Visby för att vara en grundbult i den nysatsning som gjordes ute på ön och det var precis vad han också var. Från dag ett visade sig kaptenen som en fältherre som kunde gå i bräschen för laget i så väl offensiven som defensiven. Vissa dagar gjorde han lite vad han ville med Hockeyettan-motståndet där ute på isen. När allt sammanfattas gjorde Gunnarsson precis allt som klubben kunde begära av honom.

LÄS MER: Inside Visby Roma – detta visste du inte om spelarna

Gunnarsson. FOTO: ERIK KRUSE

* Adam Arvedson, Troja-Ljungby

När 23-åringen värvades till Troja-Ljungby visste de flesta Hockeyettan-konnässörerna förmodligen inte särskilt mycket mer om honom än att pappa Magnus hade en ganska fin karriär i NHL. Men Arvedson är ett av säsongens riktigt stora utropstecken på backposition. Han har gått från klarhet till klarhet, varit den kanske jämnaste av Trojas skickliga backar och visat upp sig som en allroundback det verkligen går att luta sig mot. Kontraktet förlängdes under säsongen och det råder ingen tvekan kring att han kan lyckas även i Hockeyallsvenskan. 

Arvedson. FOTO: FREDRIK SKOG/BRIGHTPHOTO

Andra backpar

* Nils Nordh, Sundsvall

Nordh gjorde andra säsongen som kapten i Sundsvall och axlade den manteln med bravur. Han hade en stor del i att hans lag kunde nosa på de yppersta topplatserna i Allettan och göra ett slutspel som inte kan beskrivas som annat än imponerande. En trygg och stabil kugge som andra kan luta sig emot och som sällan gör några misstag i defensiven. Vinnarskalle som rent av fick kliva fram och göra några minnesvärda mål i slutspelet. En sån back alla vill ha i sina lag.

LÄS MER: Inside Sundsvall – detta visste du inte om spelarna

Nordh. FOTO: ANDREAS PLANCK

* Edvin Isén, Hanviken

Han är så mycket av en doldis att Hanvikens sportsliga ledning lyckades vara listig nog att vara framme och ordna en kontraktsförlängning innan andra började rikta blickarna åt hans håll. Men Isén växte under sin andra hela säsong i Hockeyettan till en spelare som inom kort kommer göra bra saker på högre nivå. Placeringssäker och med bra blick för spelet. Det kanske talades mer om andra backar i Hanvikens succélag under säsongen, men frågan är om inte Isén var den som utvecklades mest och gjorde den skarpaste säsongen.

Isén. FOTO: HAMPUS NORRSTRÖM

Tredje backpar

* Alfred Hjälm, Tranås

Att den väldige försvararen vann lagets interna poängliga kanske säger mer om Tranås bristande offensiv än om honom, men Hjälm lämnade Kalix för en tuffare utmaning söderut och kom helt rätt in i det hos tranorna. Äntligen fick han visa hela sitt register med bra fysik, en enorm räckvidd och en poängnäsa som laget hade stor nytta av. Vi kan snacka genombrottsman och det var inte särskilt konstigt att de allsvenska ryktena snabbt kom igång.

Hjelm. FOTO: HAMPUS NORRSTRÖM

* Kevin Arvidsson, Boden

Tredje säsongen ramlade polletten slutligen helt och hållet ner för den reslige backen och han klev fram som en av lagets riktigt stora nyckelspelare. Det som sticker ut på papperet är förstås att poängproduktionen kom igång på allvar, vilket så klart hänger ihop med att han fick ett väldigt stort förtroende, men Arvidsson lyfte sitt allround-spel. Att han levererar smörpass och sätter puckar är en sak, men i Boden räknas ett kraftfullt defensivt agerande minst lika mycket.

Arvidsson. FOTO: SOFIE ALEXANDRA KITTERØD

Sjundeback

* Felix Lövgren, Enköping

För ännu en säsong i ordningen var Enköping hopplöst usla, men det fanns glädjeämnen. Felix Lövgren var sannerligen ett av dessa. Ynglingen kom oförstörd från Växjös J20-lag och visade direkt upp ett moget spel värdigt Hockeyettan. När allt summeras var den unge backen enda spelare som spelade kontinuerligt i Enköping under säsongen som landade på plus i +/–statistiken. Med tanke på lagets brister är det verkligen en bedrift som förtjänar att uppmärksammas.

Lövgren. FOTO: EMIL SÄRNEHED

FORWARDS

Förstakedjan

* Axel Björnqvist, Karlskrona

Forwarden blåste in på scenen och gjorde hattrick i höstens premiärmatch (6-0 mot Mörrum). Det var starten på vad som knappast kan kallas för något annat än en hejdundrande succésäsong. Björnkvist rev stora sår i motståndarförsvaren med sin fart och visade sig ha ett sikte som var bättre kalibrerat än vad någon hade kunnat föreställa sig efter hans (förvisso bra) säsonger i Tyringe. Att de allsvenska sportchefernas ögon slogs upp på vid gavel kom som ett brev på posten.

Björnqvist. FOTO: LEIF HELLERIN

* Oscar Nordin, Troja-Ljungby

Den mustaschprydde ångermanlänningen pekades ut som Hockeyettans bästa spelare när motståndarna tyckte till i en enkätundersökning i Sportbladet under vintern, var den som togs ut flest gånger i Veckans lag och man kan väl inte säga annat än att han fick maximal utdelning på sin Christoffer Jansson-resa. Likt fjolårets stora succéspelare från Hudiksvall valde Nordin att stanna en extra säsong i Hockeyettan för att vara med och leda ett lag och i slutändan var det just han som ledde Troja-Ljungby upp i Hockeyallsvenskan via två rappa mål i den femte finalen. 

Nordin. FOTO: FLYWOOD STUDIO

* Filip Forsmark, Troja-Ljungby

Mitt i säsongen-värvningar blir mer ofta än sällan ganska misslyckade, men Forsmark är undantaget som bekräftar regeln. Skövde-produkten vände hem efter en smärre evighet i Nordamerika och blev precis den injektion som Troja-Ljungby behövde. Han överträffade alla förväntningar och presenterad sig som en väldigt användbar forward som så väl kunde göra poäng som spela med kraft och fysik. En spelare som inte bågnade när det väl gällde och som garanterat bara var i Hockeyettan på ett gästspel.

Forsmark. FOTO: FREDRIK SKOG/BRIGHTPHOTO

Andrakedjan

* Alex Ek, Hanviken

När Alex Ek valde att bryta upp från en ganska andefattig tillvaro i Wings för att istället flytta trunken till andra sidan stan markerade det tidpunkten när det började lyfta för Hanviken på riktigt. Den rutinerade forwarden fann ganska omedelbart kemi med kedjekamraten Lukas Macklin och ett tag var känslan att han gjorde mål på precis allt. Ständigt med ett lurigt leende på läpparna klev Ek fram som en av säsongens allra bästa spelare och landade tillslut på 26 skjutna mål vilket får anses vara en ganska ansenlig siffra.

LÄS MER: 15 frågor till Alex Ek – klicka här!

Ek. FOTO: ANNASTASIA CARLSSON

* Karl Smedberg, Visby/Roma

25-åringen hade egentligen gjort ungefär samma saker i HC Dalen under flera säsonger, men när han bytte miljö hamnade han i ett större rampljus och känslan är att det triggade Smedberg. Den oömme centern gjorde nämligen en ruggigt stark säsong ute på Gotland. En fena i tekningscirkeln som samtidigt har visat sig vara god för en hel del poäng och som dessutom visade upp en glädjande aggressivitet under säsongen. Smedberg spelade med känslor vilket bara ökade på det värde han har fått sitt lag. Tycks vara förlorad till Hockeyallsvenskan inför nästa säsong.

Smedberg. FOTO: ERIK KRUSE

* Lukas Macklin, Hanviken

Efter att ha gjort några säsonger i söderseriens topplag där han varit bra utan att briljera i både Nybro och Troja-Ljungby vände forwarden hem till Stockholm och fick en fullträff. Macklin belönades med en stor roll och blev en viktig del av den förstakedja som bar Hanviken genom succésäsongen. Slutligen fick vi se vilken fenomenal hockeyspelare han kan vara när allt stämmer för honom. 51 poäng på 36 seriematcher är ganska skapligt. Speciellt om man betänker att laget spelade i den kanske tuffaste södra Allettan någonsin.

Macklin. FOTO: ERIK KRUSE

Tredjekedjan

* Oskar Lundkvist, Piteå

Det var kul att se hur Piteås ungdomar tog för sig den gångna vintern. Det var liksom inga tveksamheter när Lundkvist, Nordström och Holmström dundrade fram och framförallt under första halvan av säsongen firade Lundkvist stora triumfer med sitt mäktiga skott. 20-åringen sköt totalt 27 mål vilket är en anmärkningsvärt vass siffra för en spelare med väldigt marginell erfarenhet av seniorhockey sedan tidigare.

Lundkvist. FOTO: ANDREAS PLANCK

* Viggo Nordström, Piteå

I början av säsongen var det väldigt mycket så att det var Nordström som serverade och Lundkvist som avslutade, men ju mer ynglingen växte in i Hockeyettan-kostymen, ju mer började även han ta för sig i målskyttet. Viggo Nordström var förmodligen den av Piteås ungdomssuccéer som tog störst kliv under säsongen och kom att bli en offensiv allround-spelare som ständigt hotade sina motståndare. Med tanke på hans blygsamma ålder kan man väl knappast spekulera i något annat än att framtiden lär vara ljus. 

Nordström. FOTO: LARS SUNDIN

* Vilmer Grundström, Örnsköldsvik

Under säsongens första matcher i Mörrum var Grundström en anonym figur, men när han valde att flytta hem till Örnsköldsvik hände något. Forwarden fick ett jättelyft och växte till en poängproducerande best som använde sin fysik, skapade chanser och var pardonlös när han pryglade puckarna i mål. Några trodde kanske att produktionen skulle avta när lekkamraten Tobias Oskarsson (succéspelare även han!) blev långtidsskadad, men det blev nästa tvärtom. Grundström växlade upp sitt spel ytterligare. Han förtjänar en plats i det här lagets young guns-kedja.

Grundström. FOTO: ANDREAS PLANCK

Fjärdekedjan

* Daniel Mannberg, Boden

När SHL-veteranen anslöt till Boden inför säsongen 23/24 var det med skyhöga förväntningar som han aldrig ens var i närheten av att infria. Man skulle nog faktiskt kunna säga att Mannberg var en ordentlig besvikelse utan att spetsa det minsta. Snacka då om att han tog gruvlig revansch under 24/25. För i vintras fick vi se den riktige Mannberg. En kraftfull spelare som tar ansvar och banar väg för sina mindre rutinerade medspelare. Med tanke på hur mycket Boden föryngrade var hans insatser direkt avgörande för att säsongen blev ett sådant lyft som den ändå blev. Det var kul att se elden hos veteranen. Han gjorde stor skillnad.

Mannberg. FOTO: SOFIE ALEXANDRA KITTERØD

* Marcus Limpar Lantz, Hudiksvall 

Det räckte inte hela vägen fram till Hockeyallsvenskan för Hudiksvall den här gången heller, men Marcus Limpar Lantz fick i alla fall sitt riktigt stora genombrott. Bitvis användes han osunt mycket i tekningscirkeln och kom också att visa upp sig som ett offensivt hot med riktigt bra skott. En spelare man kan bygga vilken typ av line som helst omkring och som borde vara intressant när större klubbar ska bygga ihop sina trupper inför säsongen som kommer. 

Limpar Lantz. FOTO: FLYWOOD STUDIO

* Oskar Ståhl, Västervik

Det är väl nästan så att det är bortglömt vid det här laget, men Västervik hade faktiskt ett riktigt starkt lag i början av säsongen. Men bland alla meriterade stjärnor var det faktiskt Oskar Ståhl som stod ut mest. Den burduse anfallaren klev fram som ett offensivt vapen och planterades framför kassen i powerplay. Han blev på något sätt mer än bara en energispelare och det var väl därför inte så konstigt att han fick avsluta säsongen som utlånad till Almtuna. Ståhl gjorde sin bästa säsong i Hockeyettan, inte bara poängmässigt.

Ståhl. FOTO: HAMPUS NORRSTRÖM

Extraforward

* Oskar Cederqvist, Nyköping

I den stjärnstarka miljön i Mariestad kom Cederqvist bort, men att inför den gånga säsongen ta klivet till Nyköping blev ett jättelyft för den unge forwarden. Han tilldelades en stor roll och fick visa vilka offensiva färdigheter han faktiskt har. Det var garanterat en enormt utvecklande säsong för den sevärde anfallaren. Han vann den interna poängligan i Nyköping och nu ska det bli väldigt intressant att se vad han kan åstadkomma hos HC Dalen kommande säsong.

Cederqvist. FOTO: SOFIE ALEXANDRA KITTERØD

Silly season 2025 * Powerforward lämnar * Ledde toppkedjan – stannar * Kaptenen ombord * Spikar målvaktsparet * Övergångar & förlängningar