Domarprofilen Anna Hammar: ”Personangrepp är aldrig trevligt”

Anna Hammar, 25, är inne på sin femte säsong som ordinarie domare i Hockeyettan.

Här möter du ligans kanske coolaste tjej i en lång intervju om bland annat:

• hur hon blir bemött av spelarna.
• bästa spelaren hon dömt.
• bästa fansen och bästa arenan.
• varför hon hellre går på linjen än är huvuddomare.
• skitsnacket på isen. 

Det finns 121 ordinare domare i Hockeyettan.

Två är kvinnor. Den ena är Veronica Lovensnö från Mantorp, den andra är Anna Hammar, 25, numer bosatt i Stockholm.

Men Anna Hammar är så mycket mer än bara en unik domare bland alla män.

• Hon pluggar till civilingenjör, är inne på femte och sista året nu och tar examen i sommar.

– Det har fungerat oerhört bra, plugg på dagarna och döma två-tre kvällar i veckan, det känns skönt att snart ha tagit sig igenom detta utan några studielån. Vi tjänar cirka 1000 kronor per match (plus reseersättning och traktamente) i Hockeyettan och det har verkligen varit bra pengar för mig under tiden jag studerat.

– Nu är målet att hitta en arbetsgivare i höst som förstår vilken fantastisk ledarskapsutbildning dömningen är och att jag tänker fortsätta så här, för döma tänker jag inte sluta med!

• Hon är säkerhetsdelegat för SIF och samordnare till Hockeyettans domare i norra distriktet och har där normalt två-tre uppdrag i månaden.

– I korta drag handlar tjänsten som samordnare om att samla in det som händer på och utanför isen, domarnas arbetsmiljö. Delegatuppdragen jag gör i Hockeyettan är en satsning av SIF för att göra ligan mer proffsig och säker vilket jag gör genom att utbilda klubbarna i regelverken.

–  Samordningen kan också handla om att söka upp nättroll och blocka dem på sociala medier, om någon av mina domarkollegor känner obekväma eller har blivit påhoppade där. Då anmäler de det via mig och i värsta fall kan det bli ett polisärende.

Har du själv blivit utsatt för några hot?

– Nej, det har varit väldigt lugn där, tack och lov.

• …och så domaryrket, då.

Hammar har B-licens och är inne på femte säsongen som linjedomare i Hockeyettan. Hon har flyttat från Luleå till Stockholm med pojkvännen och tilldelas normalt två-tre matcher i veckan i närområdet i allettan och östra vårserien. Blir det luckor i matchmenyn så kan det också tillkomma matcher i damernas högstaliga, SDHL, där Hammar den här säsongen dömt tiotalet matcher.

– Men det är Hockeyettan som är prio ett för domare med B-licens och det också här jag vill vara, det är här jag vill fortsätta utvecklas, betonar hon.

Du har ju varit med några år nu. Har du någon gång känt dig illa behandlad för att du är ensam kvinna?

– Nej, jag har inte upplevt nåt som är riktat mot mig som kvinna. I så fall som domare, det blir såklart diskussion om en del domslut men då är det rent yrkesmässigt, inget annat.

– Det är nästan tvärtom ibland, jag blir oerhört bra emottagen hos vissa lag som undrar hur vi ska göra med omklädningsrum och om de kan hjälpa till med nåt och sånt där. Det känns nästan lite lyxigt, haha.

Men du hör ju tugget där ute. Nåt skitsnack måste du väl ha reagerat på?

– Språkbruket på isen är inte alltid bra. Vi jobbar aktivt med att beivra det och jag tycker vi har kommit en bit på väg genom att dela ut MP för till exempel könsord. 

Vad är det värsta du hört?

– Jag blir alltid besviken när någon häver ur sig rena personangrepp, det är aldrig trevligt och det är något jag verkligen tycker förstör sporten.

Det lockar inte att bli huvuddomare, förresten?

– Inte nu, jag känner fortfarande att jag kan och vill utvecklas som linjedomare. Det krävs ju en speciell blick för spelet och en ständig interaktion med spelarna. Vi är ju ändå ett team där ute, jag ser saker som kanske inte huvuddomaren ser och så pratar vi ihop oss om att ta rätt beslut.

– Steget till att bli huvuddomare finns ju ändå kvar där, jag är inte så gammal…

Förra våren blev Anna Hammar blåst på drömmen att få döma dam-VM (grupp A) i Halifax, Kanada – och risken är att turneringen även i vår ställs in på grund av pandemin.

– Jag är nominerad, men har inga större förhoppningar om att det verkligen blir ett VM. Det känns som turneringen ställs in igen.

Då, förra våren, gjorde hon också en uppmärksammad och god gärning för samhället under pandemin, när hon i Luleå handlade mat åt äldre och utsatt människor, vilket Sportbladet rapporterade om.

– Det var en skön känsla att få hjälpa till, man blev varm i hela kroppen och det var ett par härliga månader där man kände att man verkligen blev uppskattad, minns hon.

Text: PeO Larsson

FEM SNABBA MED ANNA HAMMAR: 

Bästa spelaren du dömt?

Magnus Isaksson, kapten i Piteå HC, måste jag väl ändå säga. Vilket han också visade förra säsongen när han gick in i Skellefteås SHL-lag och spelade PP.

Värsta spelare du dömt?

Svår fråga, och jag har faktiskt ingen som jag inte kommer överens med. Det som kan göra det jobbigt för en domare är spelare som fullständigt ignorerar en domares uppmaningar, så jag säger väl det.

Trevligaste spelaren du dömt?

Jag förstår att denna fråga egentligen är riktad mot Hockeyettan, men jag måste ändå säga Luleå/MSSK:s Emma Nordin. Jag tycker hon är klockren som ishockeyspelare, kapten och människa. I övrigt uppskattar jag spelare som kan samtala kring situationer på ett vettigt sätt.

Seriens bästa fans och seriens bästa arena?

Ett av mina bästa minnen i Hockeyettan kommer från Bodens ishall, och jag måste säga att deras fans alltid skapar bra stämning i hallen. Bästa arena är nog SK Lejon för de spelar i SkellefteåKraft Arena för det mesta och den är riktigt fin.

Bästa domaren/domarna i serien?

Haha, det skulle vara kul att se vad spelarna svarar på det här. I Hockeyettan Norra gillade jag verkligen att döma med Michael Hägg, Jimmy Andersson, Niclas & Markus Westman och Lars Bjurman för att nämna några. Domarna i region norr är också dom som har fått flest testmatcher i Hockeyallsvenskan, vilket jag tycker är ett bra kvitto.

FOTO: Jörgen Bergkvist/Privat