Anders Larsson skriver själv om konflikten i Hockeyettan: ”För den som inte ställer upp på den principen är det fritt att kliva av”
Svenska Ishockeyförbundet har hamnat mitt i en pågående konflikt i Hockeyettan.
Nu ger ordföranden Anders Larsson sin syn på det hela.
– Jag anser att frågan kan lösas av att vi följer den princip som bör gälla i alla olika idrotter: den som vill vara med i ett specialförbund, som till exempel Svenska Ishockeyförbundet, måste acceptera de spelregler och de bestämmelser som våra medlemmar lägger fast i demokratisk ordning. För den som inte ställer upp på den principen är det fritt att kliva av, skriver Larsson i en årskrönika på förbundets hemsida.
FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER * INSTAGRAM – se highlights HÄR * TWITTER HÄR * FACEBOOK HÄR
Det är i en framåtblickande krönika som Anders Larsson berättar om sina tankar om 2022 – men han blickar också tillbaka mot 2021 och ger en hel del utrymme åt den långvariga konflikten i Hockeyettan, som under året gett bland annat inställda matcher och en debatt om ett omdiskuterat beslut i RIN.
Larsson skriver:
När vi nu summerar hockeyåret 2021 går det tyvärr inte att komma runt den konflikt som rört upp känslor inte bara i Hockeyettan, utan i hela hockeysverige.
Det här har varit en uppslitande konflikt som alla har förlorat på, en konflikt som gått hela vägen till skiljeförfarande med stora skadestånd i potten. Förbundet har försökt medla och hitta lösningar, men i grund och botten kan det här bara lösas av klubbarna i Hockeyettan.
Frågan handlar tyvärr inte bara om en enskild hockeyklubb eller ett enskilt ärende. Det är mer komplicerat än så: det är också en principfråga som gäller för alla idrotter med kommersiella avtal av olika slag och ytterst en sammanhållen idrott. Jag vet att andra förbund med oro följer det som händer hos oss nu.Jag anser att frågan kan lösas av att vi följer den princip som bör gälla i alla olika idrotter: den som vill vara med i ett specialförbund, som till exempel Svenska Ishockeyförbundet, måste acceptera de spelregler och de bestämmelser som våra medlemmar lägger fast i demokratisk ordning. För den som inte ställer upp på den principen är det fritt att kliva av.
Någon annan lösning finns inte.
Den här frågan har dragits runt i Idrottssverige, och hamnat både hos Riksidrottsförbundet (RF) och Riksidrottsnämnden (RIN), ibland kallad ”idrottens högsta domstol”. Men RIN är ingen allmän domstol som ska hantera vad som är lagligt eller olagligt.
Det är ishockeyförbundets medlemmar som i demokratisk ordning beslutar om våra tävlingsregler, om offside, tacklingar, antal lag i olika serier och för den delen olika krav för spel i de högsta ligorna. För mig som ordförande är det en otroligt viktig princip att det är medlemmarna, och inga andra, som bestämmer hur förbundet ska sköta sitt uppdrag, det vill säga att utveckla svensk ishockey.
Förbundets medlemmar har enats kring vår ligamodell med upp- och nedflyttning av lag, liksom kring de regler vi har. Detta har tjänat oss väl, både när det gäller sportslig utveckling och kommersiell tillväxt. Kravet på att klubbarna i SHL, SDHL, Hockeyallsvenskan och Hockeyettan ska ingå i ligasamarbetet för att få spela, har lett till att ligorna kunnat teckna långsiktiga kommersiella avtal samtidigt som det säkrar verksamheten för de olika landslagen och tillför hela seriesystemet betydande ekonomiska resurser ända ner till basen i breddhockeyn.
Argumenten i debatten har ibland snuddat vid det absurda. Vad kan det bli härnäst? Att någon tar offsideregeln till EU-domstolen för att den strider mot EU:s direktiv om den fria rörligheten?