Burström lägger av -”Känner enorm tacksamhet”

Efter åtta raka säsonger i laget väljer nu trotjänaren Pontus Burström att sluta med hockeyn.

Burström kom till Clemensnäs första gången säsongen 13/14 för spel med J18, efter säsongen lämnade han men kom tillbaka till föreningen två år senare för spel i A-laget. Pontus har varit en viktig spelare och människa i laget och har i många år haft en kaptensroll, men nu har han kommit till stadiet där livet utanför hockeyn lockar allt mer.

– Det har varit på tapeten större delen av säsongen, men det är nu efter nyår som beslutet har börjat sätta sig. Jag känner helt enkelt att det finns mycket annat som jag vill göra på vintern också. Jag har aldrig kommit till stadiet att jag varit omotiverad till att komma på varje träning och match, men det är suget av att kunna hitta på aktiviteter utanför hockeyn som har gjort att jag tagit det här beslutet, berättar Pontus.

Nu blir det istället en satsning på yrkeslivet där han jobbar som Key Account Manager på Holmen, men tid kommer också läggas på olika aktiviteter, jakt och resor.

– Jobbmässigt så kommer jag vara lite mer ute på rull är tanken. På privata sidan så blir det i första hand fokus på rehab på knäet som pajades i sista matchen. Efter det så ser jag mycket fram emot en sommar med golf, aktiviteter med både sambo och vänner följt av en höst med jakt och utlandsresa. Till vintern kommer jag säkert synas i Kopparhallen då man kommer ha svårt att lämna helt. Blir väl en och annan mil i skidspåret också hoppas jag.

Du har spelat större delen av karriären i Clemensnäs, hur kommer det sig att du trivts så bra just här?

– Den stora familjen som funnits där har gjort det väldigt enkelt. Då jag kom hit 2016 och blev omhändertagen av gubbar som Petter Burlin, Jacob Marklund och Johan Lindberg så har jag alltid känt att här är ett ställe där man kan slappna av och släppa tankar på annat. Under åren så har det bytts ut grabbar och man har själv blivit bland dom äldre i laget, men själva ”familjekänslan” har aldrig försvunnit. Vi har alltid varit noggranna med att man ska känna sig välkommen här och att ingen ska känna sig utanför.

Säsongen 22/23 tog Clemensnäs äntligen klivet upp i Hockeyettan och det var ingen tvekan om vilka känslor som sprudlande då:

– En enorm eufori! Hela säsongen så hade vi ett bra stäm där alla ville göra varandra bättre samtidigt som glädjen skulle vara kvar. Inför sista matchen så kände man redan på samlingen att det skulle gå vägen, det var ett sån härlig energi.

Men förutom detta minne som är svår att peta som favoriten, så finns det också andra tillfällen som Pontus minns lite extra

– När vi gick upp är självklart etta, den är svår att rubba på. Förutom den så är Åseleklackens försök till att få Johan Lindberg ur balans med ”Johan spelar i tvåååan”-ramsan ett härligt minne. Dom höll på hela matchen och Johan svarade med att göra 4+3 i vinsten med 18-1. Johnny Hedlund (Local Store) stod lite sjukt nog i mål den matchen också. Han gjorde ett inspel Medle hemma sista matchen och svarade för ett drömmål. Aldrig sett någon bli så glad förut av ett mål. Chrille Lindblom stod i mål då.

Med tanke på att Pontus trots allt varit en spelare i Clemensnäs i åtta raka säsonger så har han fått vara med på både upp- och nedgångar, men framförallt har han varit med på resan som föreningen gjort utvecklingsmässigt

– I flera år så har vi haft ryktet att vi bara lattjar runt, men det har faktiskt alltid varit relativt hög nivå på träningar då ingen velat förlora och behöva bjuda på en dricka från kylen (10kr). Det var ju aldrig något snack om sommarfys, nästan så man fick en hyvel om man kom till en ny säsong och var bättre tränad än förra säsongen. När spelare började bytas ut och blev yngre och hungrigare så började suget om att bli mer seriösare. Pilen (Håkan Holmqvist) satte igång ett jobb med att få hem spelare som var sugna på att ta upp laget till ettan, och vi började träna hårt på sommaren. Mer publik började komma och se oss också då vi hade en klar bild på vår satsning, bara det var jättekul! Det gick verkligen från 0-100 och det var riktigt roligt att vara med om och se den förändringen.

Men ärligt nu Pontus, du har spelat länge i klubben. Känns det inte lite gruvsamt att stanna på 193 matcher i Clemenströjan när du är så nära 200?

– Haha, ja det är väl lite som att falla på målsnöret! Nä, jag är jättenöjd och stolt över de matcher som jag fått spela i klubben. Enorm tacksamhet att man fått möjligheten att bära vingarna så pass länge!

Avslutningsvis, vill du hälsa något till supportrar, sponsorer och spelare?

– Bara ett stort tack. Det är tack vare er som man aldrig har tröttnat på att åka ut till Ursviken var och varannan dag. Supportrar med Erik i spetsen, som följt med på bortamatcher och som tagit flertalet kaffekoppar i omklädningsrummet, tack! Så många nya vänner man har hittat sig genom åren, det är därför man spelar hockey i slutändan – Gemenskapen. Honken & Co kommer att göra det ruggigt bra kommande vinter, så ta med familjen och stötta dom nästa säsong!