Stark avslutning gav ännu en seger

Brödernas/Väsby tryckte ner gaspedalen i den sista perioden hemma mot Forshaga. Då gjorde laget fyra mål, vände underläge 2-3 till seger med 6-3 och tog därmed andra raka segern i Allettan.

En relativt bra genomförd match, trots att vi som alltid behöver utveckla och förbättra en del i vårt spel, samt även på individnivå. Vi kom ut bra och första tio minuterna borde genererat i ett mål men efter ett boxplay i nionde matchminuten så dippade vårt spel en hel del. Andra perioden gör vi återigen ett bra jobb och tar oss upp till en 2-1 ledning. Men då kommer vår absolut sämsta sekvens i matchen med 3-4 dåliga byten och vi blir straffade med två baklänges mål. Inför tredje ville vi brösta upp oss och det gjorde vi verkligen. 17-4 i skott, tre spelmål samt den sista i tom kasse. Känslan är att vi borde nog gjort ännu fler mål. Men vackert så, en skön seger och nu blickar vi framåt mot tre viktiga matcher nästa vecka, avsluter tränare André Smulter.

Trots en frisk inledning av Brödernas/Väsby och där Nicklas Nousiainen kunde ha blivit målskytt redan i den första minuten, blev det sammanfattande intrycket efter den första perioden inte speciellt bra. Åtminstone om man beskriver insatsen med hemmaögon sett.

Nousiainen missade att lyfta in en backhand i det goda läget som uppstod enligt ovan, men det skulle visa sig bli  ett av få skapade lägen från hemmalaget. Visserligen fortsatte laget att ha en hel del puck men gästerna från Värmland var duktiga på att få ner farten på hemmalaget och stängde därtill uppspelen på ett effektivt sätt.

Från att mest ha spelat försvarsspel under den första halvan så lyfte sig Forshaga under den andra halvan och fick till slut även in ledningspucken i matchen. Ett backskott tog då hela vägen in bakom en väldigt skymd Victor Olsson som aldrig hann se pucken förrän den var uppborrad i nätet på hans högra sida.

Mittakten blev en bättre utförd sådan av hemmalaget även fast laget fortsatte blanda högt med lågt. Laget gjorde en bra inledning samt avslutning men tappade däremellan spelet helt.

I den goda inledningen så kvitterade laget till 1-1 efter spel i numerärt överläge. Ett förvisso ganska krystat överläge men där till slut ändå Henrik Rommel fick dubbla skottmöjligheter. Det första täcktes av backen men i det andra försöket gick det bättre. Det blev ett hårt avslut som tog vägen via det bortre krysset bakom en chanslös målvakt i Forshaga.

Sedan stod Carl Wassenius för ett härligt artisteri när han med klubban mellan benen vispade upp hemmalaget till ledningen. Ett riktigt drömmål vilket gav förhoppningar om mer från Brödernas/Väsby.

Men istället tvärvände matchbilden därefter och det totalt. Noggrannheten i spelet, i passningarna samt markeringsarbetet försvann helt från Brödernas/Väsbys sida. Forshaga kunde då på mindre än två minuter vrida tillbaka matchen till sin fördel via två inskickade mål.

Väldigt svagt spelat av hemmalaget som dock glädjande nog kom upp bättre i spelet under periodens sista fem minuter. Då spelade  sig laget fram till betydligt fler lägen och där det endast var det lilla sista i avslutningarna som saknades.

Det spelet och mycket mer där till tog laget med sig in till den sista perioden. Desperationen, noggrannheten samt viljan var där som från natt och dag mot tidigare i matchen. Det var inte frågan om utan istället när laget skulle kvittera Forshagas ledning i matchen.

Svaret kom i den tredje minuten då Filip Rydström visade stor vilja och tryckte in lagets tredje mål via en retur. Då hade ändå Jeremias Lindewall strax där innan även missat ett friläge.

Men gode Jeremias skulle få sin revansch på målvakten, och det vid hela två tillfällen. Tre minuter senare tog han nämligen upp laget till den ledning som man sedermera aldrig släppte. Han avslutade ett längre anfall genom att styra in en härlig skottpassning av Gustav Berglund.

Precis efter matchens sista powerbreak kom avgörandet i matchen. Filip Rydström vann fram pucken efter offensiv tekning och strax därefter fullkomligen vräkte Jeremias Lindewall in lagets femte mål. Skottet var hårt och precist och tog vägen via innerribban och in i nätmaskorna.

Matchen var i princip vunnen även fast hemmalaget fick ta fram de ordentliga kämpatakterna mot slutet av matchen. Då drog man nämligen på sig en sen utvisning och då Forshaga passade på att plocka ut sin målvakt, för att spela sex mot fyra.

Trycket blev stundtals hårt från gästernas sida men uppoffrande försvarsspel samt några viktiga räddningar av Victor Olsson gav aldrig Forshaga en sista livlina. Istället avslutades matchen med att krigaren Calle Åsell minuten före slutsignalen skickade in lagets sjätte mål i en tom kasse och till slut gav laget en rätt så odiskutabel seger.

Sammanfattningsvis så går det inte att bortse från betydelsen över att Brödernas/Väsby i den sista perioden tog sig samman så bra att laget formligen kunde köra över Forshaga och säkra segern. Där hittade laget en helt annan nivå i spelet som man under de två första perioderna endast stundtals lyckades åstadkomma. Men bättre sent än aldrig och det är bara att hoppas att den energin mer frekvent kan uppvisas framledes.

Grisligan

Filip Rydström var väl den spelare som utmärkte sig bäst sett över hela matchen. Han var helt enkelt inblandad i det mesta och låg även bakom vändning via eget mål och därtill viktig vunnen tekning till det målet som gav det matchvinnande 5-3 målet. Som den extra grädden på moset så fick han även målgivande passning vid lagets första mål i matchen och han får av mig tre grisar för insatsen.

Två grisar ges till Jeremias Lindewall vars sista period verkligen var något särdeles extra. Där gick det mesta rätt för gode Jeremias som hade ett ord med i de tre raka målen som tog laget från 2-3 till 5-3.

Sista grisen tilldelas stabila backen Oscar Lundin som höll tätt, spelade rejält och som därtill gick ifrån matchen med +3 i plus-minus protokollet.

Vid pennan

Krister Holmgren

Foto: Louise Helenius