Det har varit en ära att spela för klubben

Efter sju framgångsrika säsonger i Boiströjan så är det dags att ta farväl av en riktig krigare. Jesper Lindén har gett allt för märket på bröstet så fort han varit på isen, och hann har varit klubben trogen trots åtskilliga lockande anbud. Efter ännu en poängstark säsong och med avslutade skolgång så kommer han nästa säsong prova lyckan på en högre nivå. Det är bara att ta av hatten, bocka, och tacka för alla fina minnen han gett oss Boisare. 

Var det ett svårt beslut att ta?

– Ja och nej, det har varit svårt att lämna det man sett som sitt hem de senaste sju åren. Det finns många anledningar till att stanna. Jag har byggt upp ett liv med en stad och ett lag som man fattat tycke för och sett som en ära att spela för. Samtidigt är det ett bra tillfälle att testa på något nytt för min del. Jag har gått ut plugget och man vill ju alltid se vad man går för på en högre nivå. Att byta lag i ettan var aldrig något alternativ för mig, men det ska bli spännande att testa och se hur man klarar sig på en högre nivå.

Du fick testa några matcher förra säsongen med Mora. Hur var det?

– Det var lärorikt, man kunde jämföra lite hur spelet var, hur skillnaderna var, så det var lärorika matcher, även om jag inte fick ut så mycket som jag ville av mitt eget spela. Men det var en kul grej att testa på och en lärpeng att ta med sig.

Vad lärde du dig?

– Att det går fortarare och spelarna är individuellt starkare. Större och starkare, det blir tuffare att skydda pucken. Sedan går det fortare med, så man behöver anpassa tanken med, men det tror jag att jag kan lära mig ganska snabbt. Men annars handlar det om att ta med sitt spel till en högre nivå och se hur det håller.

Inte för att kalla dig gammal, du är bara 27 år, men är det kanske hög tid nu?

– Ja lite så jag tänker med, jag har spelat seniorhockey nu i flera år, och det är kanske just nu och några år framöver man har sina bästa år av karriären och då är det hög tid att se hur långt det kan nå. Man är inte purung längre, så det kan vara rätt läge i livet att ta steget.

Vad tar du med dig från din tid i Mariestad?

– Jättemycket! Jag pratade med tidningen med om att det finns saker som Bois står för som jag tar med mig. Jag är en annan människa än när jag kom, det är klubben som varit med och format mig till en bättre människa. Med bra värderingar i livet har jag fått med mig från klubben som fostrat mig. Jag kom hit som 20-åring, jag hade tankar om hur man skulle leva, men det är mycket den här miljön har format mig med.

Vad tror du gör att spelare stannar så länge som de gör i klubben och i flera fall även återvänder efter att ha provat lyckan högre upp?

– Först och främst är det en ambitiös klubb som gör det bra år efter år även om man inte når hela vägen. Men ett slagkraftig lag är en bra grund, men jag har också stannat för att det är en klubb man känner sig hemma i. Man vet vad man kan förvänta sig och alla vill alla väl, samtidigt som man när man tränar och spelar så är det krig för varandra som gäller.

Har du målat upp någon målbild för dig själv inför steget?

– Egentligen inte, jag har känt att det bara ska bli väldigt roligt att testa vingarna och göra så gott jag bara kan. Jag har alltid haft svårt att sätta upp mål, men jag har känt att jag har inga problem med att ge allt jag kan utan att ha något riktigt mål. Visst kan det underlätta att sträva efter något, men jag ger allt så får jag sedan se hur långt det tar mig har varit mitt sätt. Det är den inställningen jag går in i detta med, jag kommer göra allt jag kan så får vi se sedan, utan några krav på mig själv.

Vad vill nya klubben ha ut av dig?

– Man har alltid en bild av vad man kommer till för klubb och vad de letar efter i en spelare, de ser ju vad jag kan tillföra och jag hoppas kunna göra det på samma sätt som i Bois. Man får ju chansen av en anledning. Så jag går jag in med den inställningen så får man se sedan. Sedan har man mål som lag och som grupp, så det är egentligen det. Sedan kan klubben ha en bild vad den vill ha ut av en, men sedan är det upp till en själv att uppnå det klubben vill ha ut.

Till sist: Har du någon sista hälsning till alla Boisare där ute?

– Bara en oerhörd tacksamhet för alla år man fått stöttning. Man har aldrig känt sig ensam i staden och i klubben. Hoppas Oxarna fortsätter kriga på, ni kommer säkert få ett slagkraftigt lag även utan mig, Det ska bli sjukt kul att följa Bois på avstånd, hoppas att ni kan gå hela vägen utan mig.

Av Krister Holm

Foto Sofie Alexandra Kitteröd