Utvisningar fällde Sura i mötet med Forshaga

Surahammar förlorade onsdagens hemmamatch mot Forshaga med 3-7, och det var framför allt en rad utvisningar i mittperioden som gav gästerna det övertag som krävdes för att stänga matchen mot ett av sjukdom försvagat motstånd.

Vårat älskade lag är inne i en tung period. En lång rad förluster har staplats på varandra vilket så klart har påverkat självförtroendet i gruppen negativt. När gruppen dessutom plågats av såväl småskador som sjukdomar senaste veckorna så blir förmågan att leverera på isen begränsad.

Matchen mot Forshaga under onsdagskvällen inleddes dock som så många andra av matcherna under denna Allettan-epok. Vi spelar klokt och förhållandevis enkelt med mycket hjärta och tar rättvist ledningen med både 1-0 och 2-0 (Anton Hansson Myhrén och William Otter). Första perioden går till hemmalaget där vi kontrollerar tillställningen utan att glänsa. Forshaga har en hel del puck men har inledningsvis svårt att komma till några farliga lägen. Skotten efter en period 6-12.

Andra perioden blir dock en scenförändring av stora mått. Inte för att vi som lag underpresterar kraftigt, utan främst för att vi drar på oss den ena onödiga utvisningen efter den andra och låter gästerna komma i kapp till 2-2 efter två powerplaymål. Sura ger sig dock inte och tar återigen ledningen när William Otter jobbar sig loss och fri med Eric Forsberg sätter 3-2 med en patenterad Otteravslutning i ”gubbhörnet”. Tyvärr har vi svårt att föra matcher och i ledning verkar det mer eller mindre omöjligt. Efter några dåliga byten så tappar vi markering och fokus och vips har Forshaga gjort både 3-3 och 3-4. När vi sen drar på oss ännu en utvisning i slutet på perioden kommer ytterligare ett baklängesmål som ett brev på posten. Skotten i perioden 2-12.

Återigen släpper vi alltså in fem mål under en period. Bör vara någon form av rekord. Ett tråkigt sådant. Tvåmålsunderläge inför tredje perioden och alla på plats insåg nu att ett tidigt mål och lite vittring var ett måste för att närma oss i den här matchen. Det såg inledningsvis också väldigt bra ut. Det var ett Sura med stort hjärta som med hårt slit gjorde vad man kunde för att peta in en reducering. Såväl Adam Karlsson som Anton Hansson Myhrén hade bra chanser utan att få in pucken. Sura hade också ett bra powerplay tidigt i perioden som var värd ett bättre öde.

I stället går det som det ofta gör för ett lag i uppförsbacke. Forshaga kommer upp i ett av sina förhållandevis få anfall i tredje perioden och Victor Stark kan hänga sitt andra mål för kvällen högt bakom Malte Eriksson. Underläge 3-6 och matchen kändes så klart avgjord med nio minuter kvar att spela. Men Sura gjorde ändå ett försök och det ska man ge ledarstaben. Man plockade Eriksson ur målet med dryga fyra minuter kvar och hade också bra tryck mot gästernas mål. Men till slut tröt orken, någon ramlade, pucken studsade lite fel och Filip Olsson kunde sätta matchens sista mål i tom bur. Skotten i slutperioden 17-9 till Sura.

Att förlora med 1-8 mot Sundsvall, 2-5 mot Lindlöven och 3-7 mot Forshaga är så klart svaghetstecken. Men även om gästerna vann rättvist så måste man ge våra killar att de visar hjärta och försöker. Matchen mot Forshaga var om inte ett fall framåt så åtminstone ett betydligt bättre fall än i mötet med Lindlöven senast och det blir naturligtvis svårt att få orken att räcka när man i match efter match går väldigt kort om folk. Att i varje match sakna 4-6 av sina ordinarie spelare ställer orimliga krav på resten. Där har vi inte profilerna som krävs för att med list spela av de perioder när motståndarna svärmar som bålgetingar kring våra duktiga målvakter. Framträdande i Sura trots förlusten var hårt arbetande tvåmålsskytten William Otter, men också backen Anton Hansson Myhrén som jag personligen tycker tar rejäla kliv för varje match som går.

Nu hoppas vi gruppen tar med sig samma inställning till lördagens match mot Vallentuna samtidigt som vi hoppas att sjuklingarna kryar på sig. Vi behöver verkligen varenda spelare där ute på isen för att plocka poäng.

Text och foto: Mattias Forsberg

Obs! Detta är en kommenterande text. Åsikter, reflektioner och analyser är skribentens egna och behöver inte nödvändigtvis spegla föreningens.