Straffseger i Värmland

Det krävdes tjugofyra straffar för att Brödernas/Väsby skulle norpa extrapoängen borta mot Forshaga. Jeremias Lindewall sköt in avgörande pucken till 3-2 och skipade därmed rättvisa i en match, där gästerna förde det mesta av spelet, men där ineffektiviteten gäckade laget i princip matchen igenom.

-Spelmässigt så står vi för en okej insats men utan att den där sista desperationen i vårt spel finns där. Vi ramlar in i lite gamla hjulspår tycker jag tyvärr. Vi blir lite bekväma med det spelövertaget vi har, tar för långa byten och tempot går ner i matchen vilket inte gynnar oss som vill spela i högt tempo. Tredje perioden är bra, vi känns hetare, börjar ta pucken mot mål och då skapar vi en hel del bra lägen och hittar till slut en kvittering. Skönt att äntligen vinna en straffläggning och jag vill passa på att gratta Sörgardt till rekordet för flest spelade matcher i klubbens historia – hatten av, säger tränare Jesper Kemi.

Idag blev Rasmus Sörgardt historisk. Han gjorde nämligen sin 389:e A-lagsmatch och blev då den spelare i Väsbys historia som spelat flest A-lagsmatcher någonsin. Jubilaren hade även kunnat blivit matchvinnare då han fick möjlighet att lägga en av de tolv straffarna för gästerna. Det hade då kunnat blivit en episk avslutning för honom, i denna alldeles speciella matchdag, men tyvärr missades straffen.

Något som han hade gemensamt med många i Brödernas/Väsby idag. Det blev nämligen endast tre straffmål på tolv försök i straffläggningen och där till missade laget faktiskt två straffar till. En i den första perioden då Jacob Samuelsson misslyckades med att trä in pucken, och en med endast sexton sekunder kvar av övertiden. Då var det Henrik Rommels tur att bränna det gyllene läget.

Men det gick ju vägen i alla fall till slut. Ett skönt avslut på en något frustrerande eftermiddag i Ängevi Ishall. Brödernas/Väsby sköt ju nämligen hela 49 skott mot hemmalagets 23, och det är klart att man då ska vinna matchen.

Men det saknades ordentligt skärpa och hetta i avslutningarna. Lägena var många under matchen men förutom att Forshagas målvakt spelade bra, så var avsluten ofta alldeles för veka.

Men ledningen i matchen tog gästerna i den första periodens sjätte minut. Det var Marcus Kivelä-Carlzon som då lyckades peta in en retur efter att Nisse Strandberg-Sarén måttat ett skott från blå. Lucas Feuk hann även med att styra pucken vilket gjorde att målvakten inte kunde hålla avslutet. I röran framför honom trillade sedan pucken rätt.

Men det gjorde den inte under mittakten för Brödernas/Väsby. Laget gjorde en stark första halva av den perioden och hade gott om långa anfall och avslut mot hemmamålvakten. Men puckuslingen var inte riktigt på lagets sida denna eftermiddag.

Hemmalaget gjorde en bra avslutande halva av mittakten då de blev mer aggressiva och kom till lägen. Det gav till slut även resultat även fast målvakt Isak Johansson nog inte var speciellt nöjd med kvitteringspucken som hade tvingades släppa in. Det var nämligen ett vinkelskott från kanten som trillade in invid hans högra stolpe. Ett mål som han tar nittionio gånger av hundra i vanliga fall.

En olycka kommer ju sällan ensam och med minuten kvar av perioden gick även hemmalaget upp i ledning i matchen. Ett hårt backskott tog vägen mellan benen på Isak och inte heller denna, kändes omöjligt att rädda.

Men Isak Johansson skulle få sin revansch i matchen. I den sista perioden när gästerna satte allt på ett kort i offensiven, så fick ändå hemmalaget till några farliga kontringar. Då fick han kliva upp stort vid ett par tillfällen.

Men han överglänstes ändå av hemmamålvakten som var den stora anledningen till att Forshaga kunde få med sig en poäng från matchen. Brödernas/Väsby hade hemmalaget i ett ganska tajt grepp i den sista perioden och drog iväg mängder med projektiler mot honom. Men han överlistades endast en gång och då var det matchens lirare, Filip Bratt, som i spel i numerärt överläge, pricksköt in kvitteringen till 2-2, via målvaktens högra kryss.

Samme Filip Bratt var sedan några sekunder in i övertiden, på väg att göra fenomenalt vackert solomål. Han åkte då nämligen med hög fart från den egna zonen och genom Forshagas lag och där hans sista dragning sånär gick hem.

Men extrapoängen skulle till slut ändå komma. Som ni vet så krävdes det tolv straffar från Brödernas/Väsby innan Jeremias Lindewall elegant trädde in segerpucken i krysset. Ett skönt avslut och en skön extra pinne vilket ledde till att laget återigen tog sig förbi Sundsvall, och upp på den så viktiga andraplatsen i tabellen.

Sammanfattningsvis så tycker jag att Brödernas/Väsby gör en okej insats på den värmländska rinken. Den var väl inte överdrivet bra men ändå tillräckligt skarp för att laget borde kunnat plockat med sig tre poäng. Men två var ändå okej sett till hur matchen gestaltade sig och där laget behövde alldeles för många chanser för att kunna omsätta till mål.

Grisligan

Filip Bratt var pigg matchen igenom men stegrade sitt spel ju längre matchen led. Han var en dominant i den sista perioden samt i övertiden och satte faktiskt även lagets första straff i straffläggningen. Får därför av mig tre grisar för den goda insatsen.

Två grisar ges till Nicklas Nousiainen som drev lagets bästa kedja för kvällen. Han var inblandad i en hel del offensivt och stod förutom det för ett solitt arbete över hela isen.

Sista grisen ges till hans vapendragare Calle Åsell som i sedvanlig anda var pigg i skridskoåkningen, stark med pucken och även ett hot framåt men där han denna dag hade lite otur med avsluten.

Andra spelare som ska ha lite extra beröm är forwardsduon Jeremias Lindewall och Henrik Rommel som stundtals hotade rejält i offensiven.

Vid pennan

Krister Holmgren